lördag 29 december 2012

Förändring

Idag har äntligen febern släppt och jag har haft en riktigt trevlig dag på jobbet. Efteråt tittade jag lite på rean i stan - jag hade sett ut en fin ljusstake på Marks & Spencers där jag har ett presentkort men allt var borta när jag kom ikväll. Kläderna som hängde på rea-stängerna kände jag inte alls igen, det var ohyggligt fula grejer som de måste ha grävt fram ur nåt förråd. Fusk, tycker jag. Jag köpte ingenting och nu tänker jag strunta i rean och vänta tills det blir vår i affärerna. Jag gick till det franska konditoriet och åt en tårtbit och funderade på livet istället. Sen kom maken och mötte mej och vi handlade all nyårsmat. Det var inte det lättaste, det var nästan tomt på hyllorna. Champagne fanns det gott om men mat var det brist på. Out of stock, stod det vid var och varannan vara.

Nu har jag druckit kaffe och tittat på ett oerhört intressant prgram på BBC om kemi: The Modern Alchemist.

Kemi har aldrig varit något ämne som jag har ägnat någon större uppmärksamhet åt. Det var så tråkigt i skolan. Men det här var fantastiskt spännande, och dessutom såg jag en filosofisk och andlig dimension av vetenskapen som jag nog aldrig riktigt brytt mej om förrut. Temat var förändring och Dr Wothers visar hur man kan få ämnen att byta skepnad och framkalla födelsen av nya atomer. Hur lite som behövs för att ett ämne inte längre är riktigt sej självt längre, några atomer faller bort och allting förändras. Det talade verkligen till mej, just så är det ju. Tankar och upplevelser kommer till, miljöer förändras, man utsätts för hård press, kroppen blir annorlunda, nya mål, andra prioriteringar. Samtidigt försöker man bevara kärnan som är en själv. Inte undra på att det är svårt. Förändring är kanske trots allt det mest naturliga tillståndet. Go with the flow är nog inte bara flum.

The birth of helium atoms - så vackert!
RI Channel: The Modern Alchemist: Cloud Chamber

3 kommentarer:

Monica sa...

Mycket intressant, både din text och den entusiastiske forskaren, ungefär så där entusiasmerad var jag de trettio första åren på lab.:-). Allvarligt så är det hemskt kul och fascinerande och mer och mer insikter kommer och kunskap men ändå så vet vi ytterst lite av det totala livet.

Steel City Anna sa...

Mamma: Jag tror nästan att jag valt fel bana i livet :) Å andra sidan är väl ett arbete för människors bästa på ett mer vardagligt plan kanske snäppet vassare om man tänker efter, får se när resten av världen förstår det :)

Monica sa...

Anna, det är så sant!