Förrådet där de flesta ägodelar huserat medan vi väntat på huset och där jag och maken haft många duster. Du förstår väl att om vi tar med allt detta, har jag sagt flera gånger, då kommer vårt nya hem att se ut som det här förrådet, medan soffan ställd på kant och madrasserna längs väggen. Till slut är vi någorlunda överens och man börjar kunna slippa klättra över vardagsrummet.
Maken börjar sortera bland sina grejer lite försiktigt. När han inte vet att jag iakttar honom bakom persiennen i köket går han fram och tillbaka mellan soptunnan, förrådet och sohyllan med ett par trasiga utnötta joggingskor i handen. Han funderar och tänker. Stannar länge framför förrådet och liksom väger skorna mellan händerna. Så plötsligt så går han till soptunnan, lyfter på locket och slänger dem. Jag rusar och slänger mej i soffan. Han kommer in och annonserar stolt, att de där riktigt gamla skorna, de har han slängt. Han säger det som att det är helt hans egen ide. Vad bra, säger jag. Och kassen med för små kläder som jag plockat ihop en dag när jag var riktigt arg, men inte tillräckligt arg för att slänga dem, den ska han ge till välgörenhet, säger han. Han tackar till och med för att jag tagit mej tiden att rensa ut lite.
Vad jag kände då, såhär inför den sjätte bröllopsdagen, var något av en nytändning. Till skillnad från kvällstidningarnas tips om bantning, rosor, Karma Sutra och överraskningsresor till Paris, så är det här ett hett tips - gör som frun säger och kasta gammalt skit.
6 kommentarer:
Vilket fint förråd, verkar vara ordning och reda i England även på den punkten, har aldrig sett ett sådant där man magasinerar möbler, bara hört talas om dem, far din ville t ex hyra ett till arvegods men där satte jag stopp;-). Det kommer bli så fint när ni får iordning allt i huset och man får ta det lite pö om pö som du gör med karlar som behöver lite mer tid att fatta (rätt) beslut:-). Passa på att köpa mattor nu, de är rätt dyra de i ull annars och nu var det rea på många.
Ja, tänk så många äktenskap som skulle räddas av ditt råd!!
Kan du införa etiketten "Min man har svårt att slänga saker"? Det är ett av mina favoritteman som inlägg. Att jag finner det så befriande beror sannolikt på att jag är uppvuxen med två föräldrar som har svårt att slänga saker och är gift med en man som aldrig plockar undan något... (Jo, idag var han nere med värmeelementen i källaren. De har inte använts sedan i april...)
annannan: Haha, jag har nog material till en helt egen blogg på det temat. Oerhört frustrerande är det. Finns det några par som är likadana, alltså bda samlare eller båda slängare? Eller burkar det liksom bli en av varje? Jag har hittills aldrig träffat något sådant par. Men det måste vara fantastiskt.
Trillingnöten: Eller hur! Jag väntar på Aftonbladets nästa helgbilaga :)
Mamma: Det var ett mycket spännande ställe och ganska roligt att gå dit - nästan bara karlar med sin skivsamlingar, cyklar, lego, gamla datorer och annat spännande som högst sannolikt frun förbjudit dem att ha i hemmet.
Man behöver nog vara lite en av varje för att balansera upp.
I ett hem av två slängare finns antagligen inte bröllopsbilderna kvar...
Mina föräldrar var något av två samlare, fast pappa är oslagbart värst. En kraftig oförmåga att se sambandet mellan att det inte finns plats för något och att det aldrig slängs något. Pappa skaffar för all del aldrig något nytt heller, men det gjorde mamma.
Jag är inte något vidare bra på att slänga heller, men en av mina drömmar om ett lyckligt liv är att inte ha bra-att-ha-prylar i röra utan bara väl utvalda ting i noga uppmärkta lådor.
Annannan: ja, bra att ha grejer är ju nästan aldrig bra att ha. Maken sparar till och med mina kläder som jag slänger. Den tröjan hade du på dej när vi träffades, kan han säga. Det tyckte jag var väldigt romantiskt, ja då :)
Skicka en kommentar