onsdag 28 oktober 2015

Jag tänker på en psalm

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, giv mig en änglavakt, skaldade Zacharias Topelius. Just den raden tänker jag på när jag ser alla dessa skatter och allt detta vackra inne i huset Chatsworth. Kanske är det just i sin ordning att jag bor i ett litet tegelhus där det allra mest värdefulla är en kattmadame på snart 18 år. Det finns en viss frihet i det. Det är ändå härligt att njuta en stund av sådant som är vackert.

Vackert porslin till exempel




Överdådiga gästrum

En oerhört bred öppen spis. Äsch, det är säkert ändå svinkallt på vintern, fnyste en tant.
Ett helt fantastiskt bibliotek med massvis av böcker, en hel del många hundra år gamla
Dukning

Taket i matsalen

Det vackraste är ändå där utanför, skogen upp till the Hunting Tower i höstskrud

Hela den svenska texten kan man läsa här.

4 kommentarer:

Annika sa...

DET är en av de mest spelade finlandssvenska julsångerna, som jag hört under hela min uppväxt. OCH den är SÅ vacker. Giv mig ej guld, ej glans, ej prakt i signad juletid. Ja, på i finska Fnland också, förstås, men den texten kan inte jag. DEN och Sylvias Julvisa. SÅ vackra!
Visst är det fint med prakt ibland, men inte heller jag har guld och prål i mitt lilla, dragiga radhus.
Jättefint att titta på dock! Åh vad jag gillar fatet med spelkorten!!
Den öppna spisen går icke av för hackor, wow. OCH ja, förmodligen kyler den väl mer än den värmer, haha.
Finfina bilder!!

Steel City Anna sa...

Annika: tycker valdigt mycket om den psalmen, bade musiken och texten. Den stammer nog :)

Tyckte ocksa om kortleksporslinet, kul bland allt det mer formella.

Monica sa...

De bor ju fantastiskt och med fantastiska rikedomar men för mig räcker det med att titta:-), skulle inte vilja ha dem att tänka på hela tiden. Är för mycket bekymmer att äga så. Fast alltid kul att besöka dem och vilken öppenhet de har, det är förvånande och underbart, även om det finns kameror så ändå. Tänker igen så instängt kronprinsessparet bor nu i Haga bakom höga järnstaket som ändå är långt långt från deras hus och det står att ingen som tittar in får fota inåt mot några vackra blommor t.ex. Och blir filmad förstås.

Ja den psalmen sjöng vi som barn i minns jag nu, den är väldigt fin, pappa sjöng den, din morfar, han tyckte om texten:-), ska återuppliva lite minnen och titta mer.

Steel City Anna sa...

Mamma: det är ganska skönt ändå att inte ha så mycket värdsligt att tänka på förutom att klara sej någorlunda i vardagen :)