lördag 25 juni 2016

Trädgårdspyssel och vård av krukväxter

Ett riktigt gympa-pass var det faktsikt att plantera om krukväxter häromveckan. Min en gång så lilla palm väger en del numera och det gör den nya krukan också, och jorden! Men fint blev det tycker jag. Och palmen blev nog glad - rötterna hade snurrat sej runt runt i den förra krukan så jag fick skära upp och ur den. Lite annat smått har jag stoppat ner i trädgården här och var och jag upptäckte att det verkar bli jordgubbar i ampeln jag köpte förra året med plantor som bara dog.

Det får duga med trädgårdsskötsel för denna gång, känner mej nöjd.

Den stackars palmen i för liten kruka
Den krukan fick istället citronträdet som fått oroväckande ljusa blad och behöver näring
Palmen i fina nya krukan efter några svärord och mycket svett

På plats! Duschad blev den också.
Lite sött i småkrukor
Här blandas gammalt och nytt i en enda röra. Blir nog bra när det växer till sej.
Hoppas på jordgubbar
Såhär grönt är det nu i min trädgård!
Fuchsians blommor har slagit ut och humlorna surrar nöjt.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Vad fint det blev!
Läst ditt EU inlägg nedan. Tråkigt, men som du säjer nu vet vi.
Ha det bra!

Steel City Anna sa...

Lena: jag känner mej lättad. Ovissheten är alltid värst.

Monica sa...

Så fint det blev med nya krukan, stiligt blev det! Och fint i trädgården, är verkligen lummig och blomstrande. Så roligt med växter och jag ser att även det har gått i arv:-)

Steel City Anna sa...

Mamma: fint och lugnande med vaxter :)

Anne-Marie sa...

Skönt att läsa att du blickar framåt efter omröstningen i England.
Det kommer att bli annorlunda men vem vet, kanske det blir riktigt bra i längden. Men många känner nog sig omtumlade efter resultatet.
Så fina krukväxter och de mår bra ser man efter skötseln. :)

Steel City Anna sa...

Anne-Marie: ja, jag tycker man maste ha lite perspektiv pa saker och ting. Jag tror absolut att det kan komma nagonting gott ur detta. Aven om jag inte haller med Leave-sidan sa uppskattar jag att det ar lite javlar anamma i folk har. Det gar ocksa att resonera med dem och de faktum att manga erkanner att de inte insag konsekvenserna av sitt rostande ar pa ett satt ocksa positivt. Hur manga skulle vaga erkanna det i Sverige?