En mulen men varm dag idag här i Sheffield. Grönskan är sådär matt och tung som den blir just under högsommaren. Jag går en kvällspromenad som jag nästan alltid gör och omfamnas av grönt. Alltid, så lyfter humöret efter en sådan promenad. Upp och ner i backarna och på hemvägen tar jag en kaffe och småpratar lite med främlingar och bekanta. Fint i det lilla, i vardagen. Det är den som betyder något.
 |
| Peak District skymtar i horisonten |
 |
| Böljande kullar av skog |
 |
| Under en trädkrona blir det alldeles mörkt, så tät är grönskan. Man ser kontrasten här på fotot. |
2 kommentarer:
Promenader, kaffe och roligt och intressant prat, långt som kort, det är uppiggande:-)
Mamma: ja, man behöver inte så mycket. Att känna sej trygg och glad i sin närmsta miljö betyder mest.
Skicka en kommentar