söndag 22 januari 2017

Pettsonväder

När det är sådär riktigt grått som i boken Stackars Pettson, då kan jag ändå, liksom han och Findus, plötsligt gaska upp mej och se något riktigt vackert i det. De tre änderna som bara satt där på en trädstam och existerade, det tyckte jag var fint. Inom sej kan man höra en melodisnutt som vill bli sjungen, precis som Findus gjorde.



6 kommentarer:

Monica sa...

Det är så vackert alltid i naturen, en gåva är det verkligen.

Steel City Anna sa...

Mamma: ja, och bade Pettson och Findus ar stora filosofer faktiskt :)

Monica sa...

Så sant:-)

Anonym sa...

Härligt positivt tänkande, gillar det!
Fina bilder!
Underbart vårtecken i inlägg nedan.
Ha en fin söndag!

Steel City Anna sa...

Detsamma Lena! Tankte att du kanske skulle veta vilken blomma det var.

Marina sa...

Tittar man noga finns det alltid något vackert att se. Det gäller bara att ge sig tid att hitta det.